Drivmedelstyper

I den här kategorin återfinns statistik som rör drivmedel.

 

Personbilar och olika drivmedel

Den svenska bilflottan var för 10 år sedan väldigt homogen och 86 procent av bilarna framfördes med bensin i tanken. Så är det inte längre, även om bensin och diesel fortfarande står för den absoluta merparten av drivmedlen.

Det viktigaste att ha med sig:

  • Andelen bensindrivna personbilar har minskat successivt sedan 2008 och uppgick 2018 till 57 procent.

  • Det är främst dieselbilarna som har ökat sin andel. Under det senaste decenniet har andelen dieselbilar ökat från 10 procent till 35 procent av bilflottan.

  • Bilar i kategorin etanol/flexifuel är den tredje största kategorin och har legat runt 5 procent sedan 2010.


Andel personbilar som drivs med olika drivmedel i Sverige 2008-2018

Källa: Trafikanalys, 2019

 


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Drivmedelstyper / Personbilar – el och gas

Personbilar – el och gas

Andra drivmedelstyper än bensin och diesel hade tillsammans endast 1 procent av marknaden för 10 år sedan. De har haft en snabb utveckling under det senaste decenniet, men deras andel av den totala bilflottan är fortfarande mycket liten.


Andel personbilar som drivs med olika drivmedel i Sverige 2008-2018

Källa: Trafikanalys, 2019

 


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Drivmedelstyper / Biodrivmedel i transportsektorn

Biodrivmedel i transportsektorn

2002 stod biodrivmedel för ungefär 1 procent av transportsektorns energianvändning, 2016 var andelen 22 procent.


Andel av inrikes energianvändning i transportsektorn hänförlig till biodrivmedel 2002-2017

Källa: Energimyndigheten, 2019

 


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Drivmedelstyper / Buss, de vanligaste drivmedlen

Buss, de vanligaste drivmedlen

De senaste 20 åren inom bussbranschen har karaktäriserats av att vanligt dieselbränsle har minskat i popularitet. År 1999 drevs över 90 procent av bussarna i yrkestrafik av vanlig diesel, 2017 var motsvarande siffra under 40 procent.

Kraftigast ökar HVO-bränsle, så kallat fossilfritt diesel eller förnybar diesel. Andelen HVO har ökat från 0 procent 2013 till nära 30 procent 2017.


Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel 1999-2017 (andel)

Källa: Transportföretagen, 2018

 

Buss, övriga drivmedel

De senaste 20 åren inom bussbranschen har karaktäriserats av att vanligt dieselbränsle har minskat i popularitet. År 1999 drevs över 90 procent av bussarna i yrkestrafik av vanlig diesel, 2017 var motsvarande siffra under 40 procent.

Kraftigast ökar HVO-bränsle, så kallat fossilfritt diesel eller förnybar diesel. Andelen HVO har ökat från 0 procent 2013 till nära 30 procent 2017.


Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel 1999-2017 (andel)

Källa: Transportföretagen, 2018

 


Priser

I den här kategorin återfinns statistik som rör priser i relation till transporter. Det handlar dels om drivmedelspriser, men även om hur priset för transporter har förändrats över tid.

 

Drivmedelspriser

Sedan 1960 har drivmedelspriserna ökat kraftigt, vilket delvis förklaras av inflationen. 84 öre 1970 (priset för en liter bensin) motsvarar i dagens penningvärde 6,7 kronor. Detta innebär i sin tur att mer än hälften av prisökningen inte beror på inflationen.

2018 var årsmedelpriset 15,37 kronor för bensin och 15,51 kronor för diesel.


Prisutveckling för olika motorbränslen 1970-2018 (årsmedelpris, kr/liter)

Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, 2019

 


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Priser / Prisutveckling tåg, båt och flyg

Prisutveckling tåg, båt och flyg

Det viktigaste att ha med sig är:

  • Inrikes flygresor är det transportslag som ökat mest i pris sedan år 2000 och har blivit 81 procent dyrare under perioden.

  • Utrikes flygresor är det transportslag som minskat mest i pris sedan år 2000 och har blivit 8 procent billigare under perioden.

  • Det går således att se en kraftig divergering mellan priserna på inrikes och utrikes flygresor.


Årsmedeltal för olika prisindex 2000-2017

Källa: SCB, 2018

Prisutveckling tag, bat och flyg Det viktigaste att ha med sig ar: • Inrikes flygresor ar det som okat mest i pris sedan ar 2000 och dessa har blivit 81 procent dyrare under perioden. • Utrikes flygresor ar det som minskat mest i pris sedan ar 2000 och dessa har blivit 8 procent billigare under perioden. • Det gar saledes att se en kraftig divergering mellan priserna pa inrikes och utrikes flygresor. arsmedeltal for olika prisindex 2000 - 2017
 


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Priser / Prisutveckling buss, taxi och lokaltrafik

Prisutveckling buss, taxi och lokaltrafik

Det viktigaste att ha med sig är:

  • Det transportslag som ökat mest i pris är lokaltrafik, som blivit mer än dubbelt så dyrt som år 2000.

  • Det transportslag som ökat minst är priset på långfärdsbussar. Dessa har bara blivit 14 procent dyrare sedan år 2000, vilket innebär att de ökat mindre än KPI i stort.


Årsmedeltal för olika prisindex 2000-2017

Källa: SCB, 2018

 

Trafiksäkerhet

I den här kategorin återfinns statistik rörande trafiksäkerhet. 

 

Dödsfall i trafiken

Antalet omkomna i trafiken är betydligt färre nu än för 50 år sedan. Den högsta noteringen gjordes år 1966 och den lägsta hittills var under 2017. Under 2018 bröts den decennielånga trenden med minskning i antalet omkomna

Med undantag för några år under 1980-talet har andelen omkomna i trafiken minskat under hela tidshorisonten. Värt att notera är att samtidigt som antalet dödsoffer sjunkit kraftigt har resandet ökat rejält.

Det är vidare även värt att notera att statistiken redovisats olika från polisens register under årens gång. De olika kategorierna och tidperioderna redovisas i ordförklaringen, men kortfattat kan sägas att det handlar om att självmord i trafiken tidvis inte särredovisats.


Antal omkomna i trafiken 1961-2018

Källa: Trafikanalys, 2019

 
Dodsfall i trafiken Antalet omkomna i trafiken ar betydligt farre nu an for 50 ar sedan. Den hogsta noteringen gjordes ar 1966 och den lagsta hittills var under fjolaret. Med undantag for nagra ar under 1980-talet har andelen omkomna i trafiken minskat under hela tidshorisonten. Vart att notera ar att samtidigt som antalet dodsoffer sjunkit kraftigt har resandet okat rejalt. Det ar vidare aven vart att notera att statistiken redovisats olika fran polisens register under arens gang. De olika kategorierna och tidperioderna redovisas i ordforklaringen, men kortfattat kan sagas att det handlar om att sjalvmord i trafiken tidvis inte sarredovisats. 
Antal omkomna i trafiken 1960-2017 Kalla: Trafikanalys, 2018


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Trafiksäkerhet / Dödsfall per trafikarbete

Dödsfall per trafikarbete

Antalet omkomna i trafiken är betydligt färre nu än för 50 år sedan. Detta samtidigt som antalet fordonskilometer ökat markant. Antalet döda per fordonskilometer har således minskat dramatiskt och uppgår i dag till mindre än en tiondel av vad siffran var 1960.


Antal omkomna i trafiken per miljoner fordonskilometer 1961-2018

Källa: Trafikanalys, 2019

 
Dodsfall per trafikarbete Antalet omkomna i trafiken ar betydligt farre nu an for 50 ar sedan. Detta samtidigt som antalet fordonskilometer okat markant. Antalet doda per fordonskilometer har saledes minskat dramatiskt och uppgar i dag till mindre an en tioendel av vad siffran var 1960. Antal omkomna i trafiken per miljoner fordonskilometer 1960-2017 Kalla: Trafikanalys, 2018

Utsläpp

I den här kategorin återfinns statistik som har med utsläpp att göra, både på aggregerad nivå och nedbrutet på olika transportslag.

 
Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Utsläpp / Nettoutsläpp inrikes

Nettoutsläpp inrikes

Sedan 1993 har Sveriges totala utsläpp exklusive utrikes transporter minskat med ungefär 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter, från cirka 72 miljoner ton till ungefär 53 miljoner ton 2017. Detta motsvarar en minskning om runt 27 procent.

Samtidigt har upptagen av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ökat med runt 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, från cirka 30 miljoner ton till ungefär 44 miljoner ton. Det motsvarar en ökning om cirka 31 procent.

Om de totala utsläppen exklusive utrikestransporter reduceras för upptagen av växthusgaser kan Sveriges nettoutsläpp betraktas ha minskat med 26 miljoner ton koldioxidekvivalenter, från cirka 41 miljoner ton 1990 till 9 miljoner ton 2017. Detta motsvarar en minskning om cirka 78 procent.


Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser exklusive utrikes transporter 1990-2017 (tusental ton koldioxidekvivalenter)

Källa: Naturvårdsverket, 2019

 
Nettoutslapp inrikes Sedan 1990 har Sveriges totala utslapp exklusive utrikes transporter minskat med ungefar 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter fran cirka 72 miljoner ton till ungefar 53 miljoner ton 2016. Detta motsvarar en minskning om runt 26 procent. Samtidigt har upptagen av vaxthusgaser fran markanvandning, forandrad markanvandning och skogsbruk okat med runt 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fran cirka 35 miljoner ton till ungefar 43 miljoner ton. Det motsvarar en okning om cirka 23 procent. Ifall de totala utslappen exklusive utrikestransporter reduceras for upptagen av vaxthusgaser kan Sveriges nettoutslapp betraktas ha minskat med 26 miljoner ton koldioxidekvivalenter fran cirka 36 miljoner ton 1990 till 10 miljoner ton 2016. Detta motsvarar en minskning om cirka 72 procent. Teritoriella utslapp och upptag av vaxthusgaser exklusive utrikes transporter 1990 - 2016 (tusen ton koldioxidekvivalenter) Kalla: Naturvardsverket, 2018


Utsläpp vägtrafik

Av Sveriges totala utsläpp från vägtrafik, om cirka 15,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2017, stod bilar för den största delen. De stod för cirka 10,4 miljoner ton motsvarande cirka 67 procent.

Sedan 1993 har Sveriges totala utsläpp från vägtrafik minskat med ungefär 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, från cirka 17,6 miljoner ton till ungefär 15,5 miljoner ton 2017. Detta motsvarar en minskning om runt 12 procent.

I totalen ingår även motorcykel- och mopedtrafik. Denna står dock för en så pass försumbar del att den ej särredovisas.


Utsläpp av växthusgaser för olika fordonsslag 1990-2017 (tusental ton koldioxidekvivalenter)

Källa: Naturvårdsverket, 2019

 
Utslapp vagtrafik Av Sveriges totala utslapp fran vagtrafik, om cirka 15,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016, stod bilar for den storsta delen. De stod for cirka 10,3 miljoner ton motsvarande cirka 65 procent. Sedan 1990 har Sveriges totala utslapp fran vagtrafik minskat med ungefar 1,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter fran cirka 17,5 miljoner ton till ungefar 15,8 miljoner ton 2016. Detta motsvarar en minskning om runt 10 procent. I totalen ingar aven motorcykel- och mopedtrafik. Denna star dock for en sa pass forsumbar del att den ej sarredovisas. Utslapp av vaxthusgaser for olika fordonsslag 1990 - 2016 (tusental ton koldioxidekvivalenter) Kalla: Naturvardsverket, 2018


Statistik / Miljö, säkerhet och priser / Utsläpp / Utsläpp utrikes flyg och båt

Utsläpp utrikes flyg och båt

Av Sveriges totala utsläpp från utrikes transporter 2017 – cirka 10,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter – stod sjöfarten för den största delen med cirka 74 procent eller 7,8 miljoner ton.

Sedan 1993 har Sveriges totala utsläpp från utrikes transporter ökat med ungefär 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, från cirka 4,3 miljoner ton till ungefär 10,6 miljoner ton 2017. Detta motsvarar en ökning om runt 146 procent.

I totalen ingår även militär verksamhet utomlands. Denna står dock för en försumbar del, varför den ej särredovisas.


Utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart och flyg 1990-2017 (tusental ton koldioxidekvivalenter)

Källa: Naturvårdsverket, 2019

 
Utslapp utrikes flyg och bat Av Sveriges totala utslapp fran utrikes transporter, om cirka 9,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016, stod sjofarten for den storsta delen. De stod for cirka 6,8 miljoner ton motsvarande cirka 72 procent. Sedan 1990 har Sveriges totala utslapp fran utrikes transporter okat med ungefar 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fran cirka 3,6 miljoner ton till ungefar 9,4 miljoner ton 2016. Detta motsvarar en okning om runt 160 procent. I totalen ingar aven militar verksamhet utomlands. Denna star dock for en forsumbar del, varfor den ej sarredovisas. Utslapp av vaxthusgaser fran utrikes sjofart och flyg 1990 - 2016 (tusental ton koldioxidekvivalenter) Kalla: Naturvardsverket, 2018


Utsläpp per orsak

Av Sveriges totala utsläpp exklusive utrikes transporter, om cirka 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2017, stod industrin och inrikes transporter för merparten. De stod båda för cirka 17 miljoner ton vardera motsvarande cirka 32 procent vardera.

Sedan 1993 har Sveriges totala utsläpp exklusive utrikes transporter minskat med ungefär 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter, från cirka 71 miljoner ton till ungefär 53 miljoner ton 2017. Detta motsvarar en minskning om runt 26 procent.


Territoriella utsläpp av växthusgaser exklusive utrikes transporter 1990-2017 (tusental ton koldioxidekvivalenter)

Källa: Naturvårdsverket, 2019

 
Utslapp per orsak Av Sveriges totala utslapp exklusive utrikes transporter, om cirka 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016, stod industrin och inrikes transporter for merparten. De stod bada for cirka 17 miljoner ton vardera motsvarande cirka 32 procent vardera. Sedan 1990 har Sveriges totala utslapp exklusive utrikes transporter minskat med ungefar 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter fran cirka 72 miljoner ton till ungefar 53 miljoner ton 2016. Detta motsvarar en minskning om runt 26 procent. Teritoriella utslapp av vaxthusgaser exklusive utrikes transporter 1990 - 2016 (tusen ton koldioxidekvivalenter) Kalla: Naturvardsverket, 2018