Övergripande om transport och trafik | Olika transportslag | Miljö, säkerhet och priser

Övergripande om transport och trafik

I den här kategorin presenteras statistik som visar hur människor och gods förflyttas i Sverige på en övergripande nivå, samt hur detta har utvecklats över tid.


Trafikarbete

Trafikarbete är ett mått på i vilken utsträckning fordon belastar Sveriges vägar och mäts i fordonskilometer. Det innebär att oavsett om ett fordon kör 100 kilometer eller 100 fordon kör en kilometer genererar detta trafikarbete om 100 fordonskilometer. Om trafikarbetet går upp innebär det att fordon kör mer på svenska vägar. Om trafikarbetet går ned innebär det att fordon kör mindre på svenska vägar.

 

Väganvändning

Sedan 1950 har antalet resta fordonskilometer i Sverige ökat markant. 1950 uppgick totalen till cirka 5 miljarder och 2017 till cirka 84 miljarder.

Det viktigaste att ha med sig:

  • Svenska vägar används 16 gånger mer idag jämfört med 1950.

  • Personbilar står för 81% av belastningen.

  • Personbilars användning har växt 5 gånger mer än lastbilars användning.

 Seriebrott 1990, Trafikanalys uppdaterade metod.


Trafikarbete i miljarder fordonskilometer i Sverige 1951 - 2017

Källa: Trafikanalys, 2018

 
Vaganvandning Sedan 1950 har antalet resta fordonskilometer i Sverige okat markant. 1950 uppgick totalen till cirka 5 miljarder och 2017 till cirka 84 miljarder. Det viktigaste att ha med sig: • Svenska vagar anvands 16 ganger mer idag jamfort med 1950. • Personbilar star for 81% av belastningen. • Personbilars anvandning har vaxt 5 ganger mer an lastbilars anvandning.  Seriebrott 1990, Trafikanalys uppdaterade metod. Trafikarbete i miljarder fordonskilometer i Sverige 1951 - 2017 Kalla: Trafikanalys, 2018


Väganvändning index

Sedan 1950 har antalet resta fordonskilometer i Sverige ökat markant. 1950 uppgick totalen till cirka 5 miljarder och 2017 till cirka 84 miljarder.

Det viktigaste att ha med sig:

  • Svenska vägar används 16 gånger mer idag jämfört med 1950.

  • Användningen av personbilar har ökat mer än övriga transportslag.

  • Användningen av lätta lastbilar har ökat fyra gånger så mycket som användningen av tunga lastbilar.

Seriebrott 1990, Trafikanalys uppdaterar metod.


Trafikarbete i fordonskilometer i Sverige 1950 - 2017 (1950 = 100)

Källa: Trafikanalys, 2018

 
Vaganvandning index Sedan 1950 har antalet resta fordonskilometer i Sverige okat markant. 1950 uppgick totalen till cirka 5 miljarder och 2017 till cirka 84 miljarder. Det viktigaste att ha med sig: • Svenska vagar anvands 16 ganger mer idag jamfort med 1950. • Anvandningen av personbilar har okat mer an ovriga transportslag. • Anvandningen av latta lastbilar har okat fyra ganger sa mycket som anvandningen av tunga lastbilar. Seriebrott 1990, Trafikanalys uppdaterar metod. Trafikarbete i fordonskilometer i Sverige 1950 - 2017 (1950 = 100) Kalla: Trafikanalys, 2018

Transportarbete

Transportarbete är ett mått på transport av människor eller gods och mäts i personkilometer eller tonkilometer. Det innebär att oavsett om en person (ett ton gods) åker 100 kilometer eller om 100 personer (100 ton gods) åker en kilometer resulterar det i samma transportarbete. Om transportarbetet går upp innebär det att vi reser mer eller transporterar mer gods i Sverige. Om det går ned innebär det att vi reser eller transporterar mindre.

 
Statistik / Övergripande om transport och trafik / Transportarbete / Transportarbete avseende personer

Transportarbete avseende personer

Sedan 1950 har antalet resta personkilometer i Sverige ökat markant. 1950 uppgick totalen till cirka 18 miljarder och 2016 till cirka 145 miljarder.

Det viktigaste att ha med sig:

  • Transportarbete avseende personer har ökat åtta gånger jämfört med 1950.

  • Det vägbundna transportarbetet har ökat 17 gånger jämfört med 1950.

  • År 1950 stod vägtrafik för 40 % av transportarbetet avseende personer. År 2016 hade andelen ökat till 86 %.

Seriebrott 1999, Trafikanalys uppdaterar metod.

Seriebrott 1957, inrikes luftfart inkluderas.


Transportarbete i miljarder personkilometer i Sverige 1951 - 2017

Källa: Trafikanalys, 2018

 


Detaljerat transportarbete avseende personer

Sedan 1950 har antalet resta personkilometer i Sverige ökat markant. 1950 uppgick totalen till cirka 18 miljarder och 2016 till cirka 145 miljarder.

Det viktigaste att ha med sig:

  • Det vanligaste transportslaget är personbil. Det har ökat 30 gånger sedan 1950 och står idag för 79 % av totalen.

  • Det transportslag som har ökat mest sedan 1957 är inrikes luftfart. Det har ökat 37 gånger sedan 1957.

  • År 1950 stod järnvägen för 36 % av transportarbetet avseende personer. År 2016 var motsvarande siffra 9 %.

Seriebrott 1999, Trafikanalys uppdaterar metod.

Seriebrott 1957, inrikes luftfart inkluderas.


Transportarbete i miljarder personkilometer i Sverige 1951 - 2017

Källa: Trafikanalys, 2018

 


Transportarbete avseende gods

Sedan 1959 då sjötrafiken för första gången inkluderas i statistiken har transportarbetet med avseende på gods blivit tre gånger högre.

Det viktigaste att ha med sig:

  • Sedan 1950 har transportarbetet avseende gods hänförligt till vägtrafik blivit 20 gånger högre.

  • År 1959 stod vägtrafik för 17 % av det totala transportarbetet avseende gods. År 2016 var motsvarande andel 49 %.

Seriebrott 1959, sjöfart inkluderas i statistiken.


Transportarbete i miljarder tonkilometer i Sverige 1951 - 2017

Källa: Trafikanalys, 2018

 

Resvanor

Trafikanalys genomför årligen en stor undersökning om resvanor i Sverige, ur vilken ett utdrag presenteras här. I diagrammen nedan finns information om vilka transportslag som används för olika typresor samt hur långa dessa är, mätt både i tid och avstånd.

 

Restid

De längsta resorna är vanligen fritidsresor, särskilt de gjorda på ”övriga färdsätt”, vilket är naturligt då det är i denna kategori flyg återfinns.

Arbets-, tjänste- och skolresor är i snitt 32 minuter. Sådana resor gjorda med bil eller kollektiva färdsätt är i snitt 31 respektive 46 minuter.


Restid i minuter per huvudresa efter huvudsakligt ärende och huvudsakligt färdsätt 2015–2016

Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen, 2018

 

*Arbets-, tjänste- och skolresor.


Genomsnittlig ressträcka

De längsta resorna är vanligen fritidsresor, särskilt de som görs med ”övriga färdsätt” vilket är naturligt då det är i denna kategori flyg återfinns.

Arbets-, tjänste- och skolresor är i snitt 20 kilometer. Sådana resor gjorda med bil eller kollektiva färdsätt är i snitt 25 kilometer.


Färdlängd i kilometer per huvudresa efter huvudsakligt ärende och huvudsakligt färdsätt 2015–2016

Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen, 2018

 
Genomsnittlig resstracka De langsta resorna ar vanligen fritidsresor, sarskilt de som gors med ”ovriga fardsatt” vilket ar naturligt da det ar i denna kategori flyg aterfinns. Arbets-, tjanste- och skolresor ar i snitt 20 kilometer. Sadana resor gjorda med bil eller kollektiva fardsatt ar i snitt 25 kilometer. 
Fardlangd i kilometer per huvudresa efter huvudsakligt arende och huvudsakligt fardsatt 2015–2016 Kalla: Trafikanalys, Resvaneundersokningen, 2018

*Arbets-, tjänste- och skolresor.


Total ressträcka

De längsta resorna är vanligen fritidsresor, särskilt de som görs med ”övriga färdsätt” vilket är naturligt då det är i denna kategori flyg återfinns.

Arbets-, tjänste- och skolresor är i snitt 20 kilometer. Sådana resor gjorda med bil eller kollektiva färdsätt är i snitt 25 kilometer.


Färdlängd i miljoner kilometer per år efter huvudresans huvudsakliga ärende och huvudsakliga färdsätt 2015–2016

Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen, 2018

Total resstracka De langsta resorna ar vanligen fritidsresor, sarskilt de som gors med ”ovriga fardsatt” vilket ar naturligt da det ar i denna kategori flyg aterfinns. Arbets-, tjanste- och skolresor ar i snitt 20 kilometer. Sadana resor gjorda med bil eller kollektiva fardsatt ar i snitt 25 kilometer. Fardlangd i miljoner kilometer per ar efter huvudresans huvudsakliga arende och huvudsakliga fardsatt 2015–2016 Kalla: Trafikanalys, Resvaneundersokningen, 2018
 

*Arbets-, tjänste- och skolresor.

Övrigt

I den här kategorin presenteras dels hur mycket gods som hanteras av olika transportslag i Sverige, dels hur trafikvolymerna på svenska vägar utvecklats den senaste månaden jämfört med samma månad förra året.

 

Inrikes godsmängd

Sedan 2008 har godsmängden hanterad i inrikes transporter i Sverige ökat. 2008 uppgick totalen till cirka 429 miljoner ton och 2017 till cirka 511 miljoner ton.

Det viktigaste att ha med sig är att lastbil är det transportslag som transporterar mest gods. År 2017 stod lastbilarna för 88 % av den hanterade godsmängden.


Hanterad godsmängd i inrikes transporter i Sverige i miljoner ton 2008 - 2017

Källa: Trafikanalys, 2018

 
Inrikes godsmangd Sedan 2008 har godsmangden hanterad i inrikes transporter i Sverige okat. 2008 uppgick totalen till cirka 429 miljoner ton och 2017 till cirka 511 miljoner ton. Det viktigaste att ha med sig ar att lastbil ar det transportslag som transporterar mest gods. ar 2017 stod lastbilarna for 88 % av den hanterade godsmangden. Hanterad godsmangd i inrikes transporter i Sverige i miljoner ton 2008 - 2017 Kalla: Trafikanalys, 2018


Förändring trafikvolym

Trafikverkets trafikbarometer presenterar förändringen i mängd trafik varje månad jämfört med samma månad föregående år. Siffrorna gäller enbart det statliga vägnätet, mätningarna sker på 80 olika platser i landet.

I juli och augusti ökade trafikmängden mycket blygsamt när det kommer till personbilar, enbart 0,2% respektive 0,4%. För lastbilar var ökningen betydligt större, 1,8% respektive 1,2%.


Förändring trafikvolym på väg (%), jämförelse med samma månad föregående år

Källa: Trafikverket, 2018